Den koreanska katolska kyrkans historia

Gud som vill fralsa alla varldens nationer lat den katolska kyrkan komma till Korea for cirka 220 ar sedan. Pa den tiden besokte Koreas ambassador Beijing i Kina och motte da ofta missionarer och kom pa det sattet i kontakt med europeisk kultur. De kommunicerade med varandra med kinesiska skrivtecken och diskuterade larda amnen och religion. Nagra av dem mottog katolska bocker som missionarerna skrev pa kinesiska och studerade sjalva.

1784 doptes i Beijing den larde Seoung-hoon Lee till Petrus och han atervande sedan till Korea. Han organiserade den forsta katolska forsamlingen men forsamlingsmedlemmarna forfoljdes just av det skalet att de trodde pa Gud. De drevs i landsflykt sedan man beslagtagit deras agodelar och de berovats aven sina grundlaggande manskliga rattigheter. De led.

Forst och framst betraktade regeringen katolicismen som ett katteri eftersom katolikerna vagrade att tjana forfaderna och kungen. Dartill kom konfucianismens exklusivitet och krav pa politisk makt och samstammighet mellan politik och religion, en uteslutningsprincip som fick forfoljelse som foljd. Detta resulterade i 100 ars lidande efter att katolicismen kommit till Korea och 10 stora forfoljelser. Den koreanska katolska forsamlingen fick till en borjan klara sig helt utan prast men fick senare tva kinesiska praster.

Under fyrtio ar bemodade de sig att folja den katolska laran utan prast tills fader Mobang kom till Korea 1836. Mobang kom till Korea 1836. Han var den forste franske missionaren ( fran Societe des Missions trangeres de Paris ). Under de fyrtio aren som lekmannaforsamling forsokte de ihardigt fa en prast eller biskop tillsand och de besokte ofta Beijing i det arendet trots att vandringen tog 6 manader. De var ivriga att erhalla sakramentens valsignelser och vadjade till bade paven och Beijungs biskop.

Det innebar stor fara att beskydda missionarerna som kom till Korea men manga koreanska lekman hade tillrackligt mod att sta fast vid sin tro. De tjanade prasterna med iver och var i varje ogonblick redo att mota doden. For den troende ar forfoljelse en verklig seger for kyrkan. Det betyder inte bara att kyrkan har utvecklats genom forfoljelse men ocksa att var trosfrihet har forverkligats genom manga martyrers blod.

Slutligen, 1886, fick den koreanska katolska kyrkan ratt till trosfrihet. Efter mer an 100 ars forfoljelser hade mer an 10.000 martyrer offrat sina liv. Av dessa helgonforklarades 103 (11 klerker och 92 lekman) av Johannes Paulus den andre ar 1984 ? 200 ar efter den koreanska katolska kyrkans grundande.